Planera för din pension
Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal kommer få pension från olika håll – allmän pension som betalas ut av Pensionsmyndigheten och tjänstepension som kan finnas hos olika pensionsbolag. När du börjar fundera på att ta klivet ut ur arbetslivet finns det några saker du behöver ha koll på.
Härifrån kommer din pension
Eftersom den allmänna pensionen och pensionen via jobbet kommer från olika håll gäller lite olika saker. Genom att logga in på minpension.se kan du få en bra överblick av din samlade pension.
Allmän pension är den pension du har rätt till enligt lag och som betalas ut av Pensionsmyndigheten. Den kan du börja ta ut när du fyller 62 år. Du ska själv ansöka hos Pensionsmyndigheten, gärna tre månader innan du vill att utbetalningarna ska starta. Kom ihåg att du inte kan få pension utbetalad retroaktivt. Du kan läsa mer hos Pensionsmyndigheten.
Pensionen via jobbet kan du börja ta ut från och med att du fyller 55 år. Hör av dig till det försäkringsbolag som förvaltar din tjänstepension för att tillsammans med dem komma överens om när utbetalningarna ska starta.
Så här kan du planera inför din pension
-
1. Gör en pensionsbudget
1. Gör en pensionsbudget
Ta reda på vilken inkomst du behöver ha som pensionär för att klara dina utgifter. Vissa utgifter kommer att minska medan andra kanske kommer att öka. Det är bara du som vet hur du vill leva som pensionär och när du har koll på ekonomin kan du lättare veta när och hur du kan gå i pension.
-
2. Få koll på din pension
2. Få koll på din pension
Logga in på minpension.se för att få en överblick av din pension. Här kan du se hur mycket du kommer få ut om du går i pension när du är 65 år. Du kan också se hur stor skillnad det kommer göra om du till exempel jobbar ett år extra eller ett år mindre. minPension har information om alla de tre möjliga delarna av din pension – allmän pension, tjänstepension och det du eventuellt sparat själv.
-
3. Ta reda på var pengarna finns
3. Ta reda på var pengarna finns
Gå in på minpension.se och klicka dig in på fliken ”Intjänad pension”. Här hittar du alla uppgifter från de bolag dina pengar finns hos, och alla inbetalningar från olika arbetsgivare du haft genom livet. Du ser om du kommer få pengar från olika håll och om du kommer kunna ta ut olika delar vid olika tidpunkter. Här kan du också göra egna prognoser för din pension, genom "Uttagsplaneraren".
-
4. Ta ut din pension
4. Ta ut din pension
När det väl är dags att ta ut pensionspengar ska du vända dig direkt till bolagen som förvaltar dem. Du får bra information på minpension.se, men för att vara på den säkra sidan behöver du kolla direkt med bolagen. Då kan du vara säker på att du får rätt detaljer, till exempel uttagstider. Några av bolagen har egna verktyg som kan hjälpa dig få alla svar du söker om din pensionsutbetalning.
-
5. Gör en egen sammanställning
5. Gör en egen sammanställning
- När kan du börja ta ut din pension?
- Vilka valmöjligheter har du kring uttagen – för tjänstepensionen kan du till exempel välja mellan att få den utbetald livet ut eller för en begränsad tid.
- Var och hur förvaltas dina pengar när de börjar betalas ut till dig?
- Har du tecknat något skydd för din familj om du skulle dö? Behöver du i så fall ha kvar det?
- Kan du ångra ditt uttag av pensionspengarna?
-
6. Gör en prognos
6. Gör en prognos
Gå tillbaka till minpension.se. Genom "Uttagsplaneraren" ser du hur mycket du kommer få ut från de olika delarna av din pension varje månad. Jämför prognosen du får där med den information du själv hittat hos de bolag där dina pengar finns.
-
7. Dags att plocka ut pension
7. Dags att plocka ut pension
När du bestämt dig för hur och när du ska börja ta ut din pension är det dags att ansöka om att sätta i gång utbetalningarna. Om du vill vara säker på att utbetalningen ska starta en speciell månad behöver du ansöka några månader i förväg. Du ska både höra av dig till Pensionsmyndigheten och de bolag som förvaltar din tjänstepension. Det enklaste och säkraste sättet är att ansöka digitalt.
Vanliga frågor och svar om att gå i pension
Efter att du fyllt 60, 61 eller 62 kan du ha möjlighet att börja gå ner i arbetstid, innan du går i pension. Det kallas delpension eller flexpension, och du ska ansöka om det hos din arbetsgivare. Om du till exempel går ner 80 % i arbetstid innebär det vanligtvis att du också går ner till 80 % av din vanliga lön. Dessutom kan vissa av dina försäkringar och inbetalningarna till din pension påverkas. Det är en sak du behöver kolla upp. Har du ITP 2 ingår ett skydd för pensionen i ett sådant läge.
Om du vill behålla din nuvarande inkomstnivå, trots att du går ner i arbetstid, kan du ha möjlighet att plocka ut delar av din pension som kompensation. Men reglerna kring detta ser olika ut, så kolla upp vad som gäller hos just de bolag du har din pension hos.
Avgångspension är en pension som du kan få av din arbetsgivare om du lämnar din anställning före den ordinarie pensionsåldern. Det kan till exempel bli aktuellt när en arbetsgivare behöver minska antalet anställda.
Om du har tecknat återbetalningsskydd får din familj det som finns kvar av din pension om du skulle dö. För ITPK och ITP 1 är det i första hand make, maka eller sambo som får pengarna, och i andra hand barn. Om du väljer att ta bort skyddet innebär det att din tjänstepension blir högre, så fundera ordentligt över om det verkligen behövs. Du kan ta bort skyddet även om du redan börjat få pengar utbetalda. På Collectum.se ser du vad du har för skydd.
- Familjeskyddet, som är en valbar försäkring som ger ersättning till din familj om du dör, slutar som senast gälla när du fyller 65 år. Skyddet upphör att gälla om du lämnar ITP.
- ITP Familjepension, som ingår för dig som har ITP 2 och tjänar över 43 648 kronor i månaden, fortsätter gälla efter att du fyller 65 år. Beloppet dina anhöriga får styrs av den lön du hade när du var 65 år. OBS. Har du gjort ett avstående av din familjepension gäller värdet i ditt fribrev, den summa du tjänat in innan du gjorde ditt avstående.
- Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL), som alla med kollektivavtal täcks av upphör när du går i pension, men bara som längst tills du fyller 70 år.
Du kan välja att en tjänstepension ska betalas ut resten av livet, eller för en begränsad period. Men kom ihåg att när du väl startat utbetalningarna för en tjänstepension kan du inte ångra dig. Därför är det viktigt att tänka igenom vad som passar dig och din familj bäst. Allmän pension är dock alltid livslång men den kan du pausa och starta igen senare om du vill.
Använd gärna räknesnurrorna hos de bolag som förvaltar din pension. Där kan du se hur beloppen du får ut varje månad påverkas av olika utbetalningstider. ITPK kan som kortast tas ut under två år. ITP 2 och ITP 1 kan som kortast tas ut under fem år.
Innan du fyllt 65 år kan du som mest jobba 7 timmar och 59 minuter i snitt per vecka om du samtidigt vill ta ut full tjänstepension. Om du däremot går ner i arbetstid får du ta ut lika mycket av din tjänstepension som du går ner i tid. Du kan alltså jobba 70 % och ta ut 30 % i pension. Efter att du fyller 65 år är det fritt fram att kombinera jobb och pension – men se till att ha koll på skattereglerna.
Pensionen du får från staten kan du ta ut samtidigt som du jobbar – oavsett ålder.
Premiepension är den del av din allmänna pension som du kan placera själv. När du ska börja ta ut din pension kan du välja om den här delen ska ligga kvar i fonder, eller om den ska flyttas till en traditionell försäkring. Om den ligger kvar i fonder innebär det att värdet kan gå upp och ner. Om den ligger i en traditionell försäkring förvaltas den på ett sätt som gör månadsbeloppet mer stabilt. Du kan också välja till ett skydd för din premiepension som gör att din make, maka eller i vissa fall sambo kan få de pengar du tjänat in och ännu inte tagit ut om du skulle dö. Men det påverkar i så fall storleken på din pension. Läs mer hos Pensionsmyndigheten.
Det gör du hos Skatteverket. Där finns ett verktyg som hjälper dig ta reda på hur skatten förändras vid olika inkomstnivåer. Du kan spara många tusenlappar om du har koll på reglerna! Gränsen för statlig inkomstskatt är till exempel flera tusenlappar högre från det år du fyller 66 år.